Choose language
Så väljer du rätt mjukvara för en trygg digitalisering
Tillbaka till fakturaflöde

Ny konsumentkreditlag: Dags att se över er fakturaservice

Idag, den 20 november 2026, börjar den nya konsumentkreditlagen (2026:1011) att gälla. För företag som fakturerar privatpersoner i efterskott finns en förändring som är lätt att missa: en enkel aviavgift kan göra att fakturan omfattas av nya lagen, med krav på kreditprövning.

Att fakturera i efterskott är att ge kredit

Enligt konsumentkreditlagen är ett betalningsanstånd en kredit. Den som låter en privatperson betala efter leverans lämnar alltså kredit, så har det varit även tidigare. Det som nu ändras är undantagen.

I den tidigare lagen slapp räntefria krediter med endast en mindre avgift som skulle betalas inom tre månader bland annat kravet på kreditprövning. Det undantaget försvinner nu och ersätts av ett betydligt snävare: särskild fakturakredit.

Villkoren för en särskild fakturakredit

För att fakturan ska räknas som en särskild fakturakredit måste samtliga villkor vara uppfyllda:

  • Krediten lämnas av säljaren själv.

  • Krediten medför inga kreditkostnader – ingen ränta och inga avgifter, till exempel fakturaavgift, aviavgift eller avgift för pappersfaktura.

  • Krediten ska betalas inom 50 dagar från leveransen.

  • Vid distansavtal som ingås online (t.ex. e-handel), om säljaren inte är ett mindre företag, gäller i stället 14 dagar – och fordran får inte säljas under kreditens löptid.

Uppfylls villkoren omfattas fakturan bara av en liten del av lagen. Uppfylls de inte gäller lagen fullt ut.

Exempel från verkligheten

Ett företag tar betalt för en vara eller tjänst (där avtalet inte tecknats online) och låter kunden, som är en privatperson, betala på faktura med 30 dagars betalningstid, utan avgift. Då är det tal om en särskild fakturakredit och bolaget kan fortsätta i princip som i dag.

Lägger bolaget däremot på en aviavgift eller fakturaavgift är krediten inte längre avgiftsfri. Då blir det en vanlig konsumentkredit och bolaget behöver bland annat:

  • göra en kreditprövning av kunden.

  • lämna förhandsinformation om krediten.

  • hantera konsumentens ångerrätt avseende krediten.

  • eventuellt ha tillstånd från Finansinspektionen. Företag som redan bedriver sådan verksamhet har en övergångsperiod till den 20 november 2027 för att ansöka.

Att kreditpröva varje kund för en mindre faktura är knappast rimligt. Konsekvensen är att aviavgiften i praktiken kan behövas bort i dessa fall.

Vad är fortfarande tillåtet?

Undantaget gäller avgifter för själva krediten. Dröjsmålsränta och lagstadgade påminnelse- och inkassokostnader när kunden inte betalar i tid påverkar inte undantaget. Kostnaden för sena betalningar kan alltså fortfarande tas ut, men inte kostnaden för att få betala på faktura.

Ta ett helhetsgrepp med Fakturaservice

För många företag har aviavgiften varit ett sätt att täcka kostnaden för att fakturera. När den möjligheten försvinner flyttas fokus till att sänka kostnaden per faktura i stället:

  • digital distribution, som e-faktura och digital brevlåda i stället för papper.

  • automatiserade påminnelser.

  • en effektiv kravhantering för de kunder som inte betalar.

Den som ser på fakturering och kravhantering som en helhet kan hitta ett kostnadseffektivt flöde, utan att hamna under hela konsumentkreditlagen. Företag som erbjuder konsumenter möjlighet att betala senare har anledning att kartlägga vilka betalnings- och kreditlösningar som förekommer i verksamheten och hur de är utformade för att avgöra om verksamheten faller under den nya lagen.

Två frågor att ställa sig nu

  1. Tar vi ut någon avgift av privatpersoner för att de ska få betala på faktura?
  2. Är våra betalningsvillkor 50 dagar eller kortare – eller 14 dagar om vi är ett större företag som säljer online?

Om svaret på någon av frågorna är osäkert är det värt att se över fakturerings­lösningen redan nu. Givetvis kan det också finnas andra delar av er affär som ni behöver ta hänsyn till. 

Artikeln är en översiktlig beskrivning och inte juridisk rådgivning. Källor: Konsumentkreditlag (2026:1011), prop. 2025/26:223 och bet. 2025/26:CU26.