Osäkra inflationsprognoser, oro inför vinterns elpriser och fler skulder hos Kronofogden. Vi möts dagligen av dystra nyheter om svensk ekonomi och en ny regeringsbildning skapar, i alla fall på kort sikt, ytterligare osäkerhet. I den här artikeln gör vi ett djupdyk i några av de orosmoln som finns på den svenska ekonomihimlen, tittar närmare på hur dessa påverkar betalningsförmågan i samhället och såklart hur du som företagare kan förbereda dig på de förväntade konsekvenserna.
Innehåll
- Ökade hushållskostnader och buffertrekommendationer
- Fler skulder hos Kronofogden – är krisens effekter redan här?
- Lågkonjunktur 2023 trots lägre inflation i juli
- 3 tips - så rustar du din verksamhet för lågkonjunktur
Ökade hushållskostnader och buffertrekommendationer
El-efanten i rummet – elkrisen då och nu
Under hösten 2021 började elpriserna i Sverige stiga, framförallt inom elområde 4 som täcker in landets södra delar. Det genomsnittliga spotpriset i Sverige under 2021 var närmare 300% högre än året innan. Prisökningen, enligt Energiinspektionen, beror på att den globala efterfrågan på fossila bränslen ökat kraftigt under pandemin. I Sverige påverkar även den begränsade överföringskapaciteten från norr, där den största elproduktionen finns, till söder, där behovet är som störst.
Under sommaren har rekordpriser blivit en del av vardagen för hushåll i södra Sverige, men även landets norra delar har sett pristoppar. De bakomliggande anledningarna till prishöjningarna 2021 är än idag relevanta, men att Ryssland bedriver energikrig mot Europa har gjort marknaden ännu skakigare.
Att priset är så pass högt under sommarmånaderna när elförbrukningen generellt är mycket lägre, varnar om en dyr höst och vinter. När kylan kommer förbrukar vi mer el och fortsätter elpriset utvecklas i den riktning som prognoserna antyder kommer vi se rekordhöga elräkningar månad efter månad över hela landet.
Elleverantörer går ut med rekommendation om buffert
Flera elbolag har under augusti gått ut med rekommendationer om att privatpersoner bör ha en buffert på upp till 50 000 kronor, för att säkerställa att de har möjlighet att betala vinterns elräkningar. Det finns elbolag som till och med rekommenderar ett banklån till familjer som inte har möjlighet att spara upp till en buffert på sina befintliga inkomster. Rekommendationen i sig behöver inte vara fel, men det är anmärkningsvärt att svenska hushåll rekommenderas ta lån för att betala löpande elförbrukning.
Handelskammaren spår över 50 000 kr i ökade årskostnader för svenska hushåll
I juni presenterade Svenska Handelskammaren en analys av ökade årskostnader för svenska hushåll. Beräkningarna är gjorda på en familj med två vuxna och två barn, en bensindriven bil och ett eluppvärmt hus med en årlig förbrukning på 20 000 kWh.
Analysen visar att månadskostnaden för ett snitthushåll i Sverige i april 2022 låg på 14 247 kronor, i april 2022 var siffran 17 002 kronor och i april 2023 förväntas månadskostnaden landa på 18 661 kronor. Det innebär att den genomsnittliga årskostnaden för svenska hushåll förväntas vara 52 936 kronor högre i april 2023, än i april 2021.
Enligt statistik från SCB ligger medellönen i Sverige på 37 100 kr, den förväntade ökningen i årskostnader är därmed nästan lika stor som en och en halv genomsnittslön – före skatt. I nettolön, vilket ju är mer relevant, motsvarar det omkring två och en halv genomsnittslön!
Hur påverkar de ökade hushållskostnaderna betalningsförmågan i samhället?
Att den förväntade ökningen i årskostnader nästan är lika stor som två och en halv snittlöner efter skatt innebär inte att den genomsnittliga familjen skulle behöva tjäna in två och en halv extra månadslön för att klara sig med samma marginal som i fjol. Däremot innebär ökningen av hushållskostnader att många familjer i Sverige kommer behöva dra in på andra utgifter, framförallt konsumtion, för att ha råd med de nödvändiga kostnaderna. Det i sin tur innebär att köpkraften hos många svenska familjer kommer att minska kraftigt, vilket kan innebära att du som företagare på B2C-marknaden kan komma att se en nedgång i affärer.
Samtidigt finns det familjer för vilka marginalerna är knappa som det är. Tyvärr är det så att de redan ekonomiskt utsatta riskerar att drabbas hårdast av de ökade levnadskostnaderna. Är marginalerna inte tillräckligt stora, kan det innebära att familjen inte har råd att betala hushållskostnaderna. Det har under sommaren dykt upp artiklar om ensamstående pensionärer som tvingats sälja sitt hus på grund av de skenande elpriserna. Jag tror tyvärr att vi kommer se mer av den typen av nyheter de kommande månaderna.
Fler obetalda räkningar hos Kronofogden
Den första september publicerade Kronofogden ett pressmeddelande där de meddelade att de sett en viss ökning av obetalda räkningar. Myndigheten är dock noga med att påpeka att det är för tidigt att säga att det är en effekt av de ökade hushållskostnaderna
Första halvåret 2022 fick Kronofogden in fler än 545 000 krav på obetalda skulder, en ökning med drygt 5% mot samma period 2021. Kronofogden meddelar att de ser kopplingar till höjda kostnader som till exempel ökade elpriser. Faktum är att de senaste sex månaderna har inflödet av elskulder ökat med nästan 20%. Dock handlar kraven om relativt låga belopp, och elskulderna är endast en liten del av det totala inflödet. Kronofogden talar om att många hushåll prioriterar nyttigheter som elräkningen, och att de stigande elpriserna därför inte nödvändigtvis behöver resultera i fler elskulder, utan istället kan göra att andra räkningar blir lidande.
Även om det enligt Kronofogden är för tidigt att säga att ökningen i antal skulder är en faktisk effekt av de ökade hushållskostnaderna, ser de precis som vi att det finns kopplingar. Tyvärr tyder det mesta på att betalningsförmågan i samhället kommer påverkas såpass hårt av den ekonomiska situation vi har att vi kommer se en ökad överskuldsättning under de kommande månaderna.
Inflationstakten sjönk i juli – samtidigt pekar prognoserna mot lågkonjunktur
Efter rapporter om en högre inflationstakt enligt KPIF månad efter månad, sjönk inflationstakten i juli. Från att ha legat på 8.5% i juni, landade inflationstakten på 8,0% i juli enligt statistik från SCB. I augusti var de höga nivåerna dock tillbaka och inflationstakten rapporteras nu till 9,0%.
Den ökande inflationen och de stigande levnadskostnaderna har lett till att finansdepartementet nu varnar om att Sverige med stor sannolikhet kommer att kliva in i en lågkonjunktur under 2023.
Snabbfakta: Vad är en lågkonjunktur
Om ett land har hög- eller lågkonjunktur kan liknas med om ett land har hög eller låg ekonomisk aktivitet. I en lågkonjunktur är efterfrågan på varor och tjänster lägre än vad som kan produceras, och den låga efterfrågan gör att företag inte kan sysselsätta sina anställda vilket leder till en ökad arbetslöshet.
3 tips – så rustar du som företagare för lågkonjunktur
I en lågkonjunktur är köpkraften i samhället lägre, eftersom hushåll gärna håller hårdare i sina pengar. Det innebär att du, oavsett om du redan börjat se effekter eller inte, kan komma att se färre affärer den kommande tiden. Det gäller framförallt dig som är verksam inom B2C, men även du som erbjuder produkter eller tjänster till andra företag lär märka en skillnad eftersom dina kunder som verkar på privatkundsmarknaden har ett lägre antal ordrar och därmed kanske inte har samma behov för det du levererar.
För att rusta inför lågkonjunktur, är det viktigt att du som företag säkrar din egen betalningsförmåga. Trots att dina intäkter kan sjunka, är det många av dina utgifter som kvarstår. En viktig del i att säkerställa sin likviditet är att se till att få betalt för levererade varor eller tjänster innan den ekonomiska situationen och betalningsförmågan i samhället förvärras ytterligare.
1. Se över betalningsvillkor
Ett första steg är att se över de betalningsvillkor du erbjuder. Det är schysst att erbjuda möjligheten att handla på kredit, och faktum är att många kunder idag kräver faktura som betalningsalternativ. Det betyder dock inte att du ska agera bank åt dina kunder genom att låta obetalda fakturor ligga på hög.
Är du ett mindre bolag som säljer varor eller tjänster till större bolag, kanske du upplevt hur stora bolag ibland ställer krav på långa betalningstider? Det är orättvist, eftersom det tär på din likviditet. Tidigare i år trädde en ny lag i kraft, lagen om rapporteringsskyldighet, vars syfte är att sänka betalningstiderna då större bolag gör inköp från mindre företag. Nyfiken på vad lagen innebär i praktiken? Läs vår djupdykning.
2. Ofta räcker det med en påminnelse
En hel del fakturor lämnas obetalda av den enkla anledning att de fallit mellan stolarna. I dessa fall räcker det ofta med en påminnelse för att fakturan ska bli betald. Har du inkassohantering via Visma Amili idag och vill koppla på påminnelsehantering? Läs mer eller kontakta oss här.
3. Gör affärer med bra betalare
För att undvika att fakturor förblir obetalda är det bra att undersöka kundens betalningsförmåga innan du godkänner en kredit, oavsett om du verkar inom B2C eller B2B. Hos ett kreditupplysningsföretag kan du undersöka exempelvis om din potentiella kund har en betalningsanmärkning från tidigare köp och vilken rating kreditupplysningsbolaget anser att din potentiella kund har.
Att säkerställa kreditvärdigheten hos din kund innan du godkänner en kredit är inte bara en trygghet för dig själv. Det är också ett sätt att värna om dina potentiella kunder och undvika att sätta personer eller företag som inte har råd med det önskade köpet i en skuldsituation. Något som är extra viktigt nu i och med de ökade hushållskostnaderna och den förväntade effekten på skuldsättningen i samhället.
